Hälsning till mor.

Mamma tack för att jag fick ge bort en get i julklapp till ett svältande barn. Tack för att du är min mamma. Jag saknar dig!!

Down under.

Ibland kommer dipparna. Oftast när jag inte jobbar på ett tag, semester och så. Jag är nog helt enkelt en sån där som behöver sysselsättning, annars vet jag liksom inte vad jag ska ta mig till..

Jag & U har verkligen haft SKITMYSIGT idag, men ändå känner jag mig lite rastlös men håglös. Lite som att luften gått ur mig. Vet inte varför.

Julen & nyårshelgerna känns alltid tunga på nåt sätt. För mig är de Helena så färgade av måsten, stress och obligation. Även om det alltid är kul när man väl är framme, dit man ska, eller när man äntligen träffar den man ska träffa, är det jämt så jobbigt innan. Innan. Kanske har lite ADD?

Jag har så mycket ångest. Men det är väl så det är. Man kan inte skita regnbågar och flyga fram på fluffiga moln jämt. Man kan inte låtsas som det heller. Jag skrattar, ler och älskar men jag sörjer också. Gråter och våndas. Och lever. Hela jävla tiden!

Det har varit ett mycket känslosamt år, mycket som har hänt. Jag har mött Honom med stort H. NEJ, inte Herren, utan Ulf. Det är det absolut största!

Tack för att ni så troget läst min blogg och för alla fina kommentar! Jag uppskattar er alla och är stolt över att få vara del av era liv, om blott för en kort stund, när ni läser mina inlägg.

Nästa år ska jag bli bättre på att skriva ofta. Mer än så tänker jag inte lova, för då får jag prestationsångest 😉

TGIS (thank god it’s saturday!)

Idag har det varit en händelserik dag, vi käkade frukost imorse och bara tog det lugnt ett tag, sen åkte vi bort till Kungsholmen och Stadsmissionen där, och kollade in lite seconhand-kläder. Det slutade med att vi gick runt i 5-6st secondhand-/vintage-stores som vi hittade massa roliga saker i!

Vi tittade förbi Konceptbutiken på en fika också, supermysigt att visa Uffe den, han hade inte varit inne där tidigare, bara mött upp mig utanför och så där.

Gott pit-stop på konceptis! Mackan langade en fantastisk Chemex med Tegu (Kenya) som avnjöts med en kardemumma-bulle. Grymt!!

Ett par sjukt snygga boots som jag köpte på Stadsmissionen. Ibland funderar jag på att starta webshop och börja sälja vintage-kläder/skor/saker som jag hittar här i Sthlm. Det finns SÅ mkt fint som inte passar mig, men som jag tror att NI säkert hade älskat!! Vad tror DU? Hade det funkat?

When the going gets rough…

Blä, bajs, kiss & fjärt. Typ så jobbig är det att träna nu när jag är såhär. Det jag inte tänkte på när jag lämnade mitt förra jobb var att det är rätt fysiskt krävande medan mitt nya förvisso är det iblaaaand, men inte alls på samma sätt.
Det innefattar inga tunga lyft, inga språng-sträckor för att hämta nåt och ingen ständig hög puls P.g.a oändlig stress. Känner mig helt enkelt lite som en säck potäter. Ingen jättebra feeling.

Men when the going gets rough blir allting lite lättare när Ulf finns. När jag kom hem efter gymet stod han & lagade mat och sade hur duktig jag var som tränade. ”Men jag har ju ätit en bulle idag..!” Klagade jag, men han lät mig inte ha dåligt samvete för det. Han är så jävla bäst!!