Det där med ”dieten”

Senaste tiden har allt gått i ett och jag har inte skrivit här på en evighet och lite till. Nu senast jag har haft den äran att representera Johan & Nyström på World of Coffee-mässan i Göteborg, men mer om det i nästa inlägg (det var något av det roligaste jag varit med om, finns massor att berätta!!)

För ett par månader sedan hittade jag en klump i mitt bröst. Jag tänkte att ”nä, men detta är nog ingenting…” men jag gick till en doktor och tittade upp det. Mycket riktigt kände han den också och ett par veckor senare blev det besök hos en klinik här i Stockholm, för att titta närmre på vad det var för något. Redan då hade jag börjat tänka på maten och att jag inte vill vara så stor som jag varit, men när jag hittade knölen blev jag uppriktigt skiträdd. Tankar som ”det vore ju typiskt, nu när allt är så jäkla bra” och ”good things come to good people, ja – tjena!” dök upp och jag var helt lost. Kunde inte fokusera på jobbet som jag brukar och kunde inte vara här och nu.

Under de två veckorna mellan läkarbesöken började jag mellan dödsångesten tänka mycket. Vad har jag gjort med mig själv? Varför misshandlar jag min kropp på det här sättet? Inte konstigt om jag skulle få cancer med tanke på hur mycket raffinerat socker och fett som jag smällt i mig varje dag. Riktigt jobbiga tankar. Det är tufft att vara vuxen och ta ansvar för vad man gjort och för hur man agerat, men till sist kom jag fram till att om det nu skulle vara cancer så får jag ta det som det kommer. jag har så otroligt mycket att kämpa för och det är ju inte som om jag inte kan det.

Jag åkte till Vällingby och satt där i soffan i väntrummet. Allt flög omkring i mitt huvud och det kändes otroligt tungt. Mitt namn blev uppropat och det kändes som att jag skulle brista ut i gråt. Nu får jag domen, tänkte jag.

Jag möttes av en kvinna som jag inte vet namnet på, men som var mycket vänlig. ”Kom med här” sade hon och jag gick med. Det var min första mammografi och jag måste säga att det inte alls var så farligt som jag trodde att det skulle vara. När vi var klara med det slussade den vänliga sköterskan mig vidare till en läkare som gjorde ett ultraljud på mitt bröst.

”Vet du vad?!” sade läkaren och jag brast ut i gråt. ”Du är helt frisk! Det är en fettknuta, eller ärrbildning efter mjölkstockning. Hade du mycket mjölkstockning efter ditt barn?”

”Ja, det hade jag ju förstås”

”Ja, jag ser det här, men vet du vad, det ser helt normalt ut! Du ska få ett friskhetsintyg så kan du åka tillbaka till jobbet sen”

Jag var helt stum. Jag fick den lilla lappen där det stod ”Patienten är friskförklarad” följt av ett handskrivet datum.

Jag gick ut till bilen, startade motorn och grät. Jävlar vad jag grät. Som aldrig förr. Jag var så rädd och kände mig så arg och nu var allt bra igen.

Det är inte alla som har sådan tur som jag den där dagen, men jag tror verkligen att det blev som det blev av en anledning. Jag behövde vakna upp. Få ut huvudet ur röven. Förstå att NU var botten nådd, att min kropp inte egentligen kanske sade ifrån, men att jag måste sluta hålla på som jag gjort i hela mitt liv. Jag kan inte dö nu. Kan inte bara leva för mig själv, när det finns människor som förlitar sig på att jag ska finnas här.

Efter den dusten började jag jobba på allvar. Jag slutade äta bröd varje dag, slutade vräka i mig pasta, men framför allt slutade jag att hitta på orsaker för att fortsätta missbruka.

Någon sade till mig att raffinerat socker omvandlas till alkohol av kroppen och det finns ingenting jag vill mindre här i livet än att vara en alkoholist.

Idag har jag gått ner mellan 32-36 kilo. Jag började lite smått att tänka på maten i december förra året och jag är otroligt stolt över vad jag har lyckats åstadkomma. Jag pendlar lite upp och ner men det är helt okej. Jag gillar att se spegelbilden, klä på mig på morgonen och jag gillar att må så här bra!!

Jag är ödmjuk över människor som mejlar, frågar och hejjar på mig och många tror att det är någon sorts diet, men det är det egentligen inte. Vill jag möla i mig pasta så gör jag det, men det skulle kännas falskt av mig att jobba med hållbarhet och inte ens kunna leva ett hållbart liv.

Jag får mycket frågor om hur jag ska göra nu, när jag är nöjd med vikten. En sak är säker – för mig är det bara att titta på vår fantastiske lille son och då vet jag att vad jag gör är rätt och värt att fortsätta med. Jag ska vara med länge och jag vill se hans barnbarn en vacker dag, det är värt att skippa kanelbullarna för – alla dagar i veckan!

Glad sommar på er!/ Sara

unnamed

Annonser

Spegelbild.

Det var sådär alldeles för sent på kvällen, efter en händelserik dag. Jag hade varit på jobbet en stund och förberett inför kommande arbetsdag och innan det tagit en kaffe med en vän. Innan det tvättat och haft en hektisk morgon med familjen.
 
 Jag gick på toaletten och när jag ställde mig för att tvätta händerna lyfte jag blicken och tittade i spegeln. Rätt in i pappas ögon.
 I spegelbilden som visade mig, trött och med rödsprängda ögon, var hans blick allt jag såg.
 Ville han mig något? Varför blev jag ständigt påmind?
 Om allt det där jag sett som jag helst inte velat se?
 Om mögligt bröllopsporslin och golv täckta av sådant som vårdpersonal borde funnits där för att ta hand om?
 Om hans sista andetag?
 Om kistan som stod där klädd i blomster, den där augustidagen?
 
 Det kommer nog aldrig sluta att göra ont, men varför dök han upp i mitt huvud NU?! När allt var lite körigt? Lite mycket att tänka på och när det fanns så mycket att se fram emot. Varför tvingade då min spegelbild mig att ta ett steg tillbaka?
 
 Jag visste inte om det var svar jag letade efter, eller om det var frågeställningarna i sig som var grejen.
 Det verkade i alla fall som att det alltid skulle vara ketchupeffekten som regerade – att allt alltid hände på en och samma gång, både i verkliga livet och i mitt känsloliv.
 
 Eller som pappa sade när jag frågade honom varför inte han kunde laga farmors mat. Hon som alltid klagade på att hemtjänstens mat var så näringsfattig. Han som var så duktig på att laga mat.
 ”Nej, det blir för emotionellt jobbigt för mig. Jag skulle inte klara av det. Sitta och mata sin egna gamla morsa, det kan jag bara inte göra!”
 
 Det han sade gjorde det så uppenbart för mig. Det kunde han bara inte göra.
 Precis som att han bara inte kunde hålla sig nykter genom en julafton när vi alla var samlade. Det blev för emotionellt jobbigt för honom. Han behövde döva och skydda.
 Han orkade inte se sig själv i spegeln.
 
 Men där stod jag nu – Face to face med pappas trötta ögon i min spegel. Hans ögon som jag så många gånger sett rödsprängda och helt tomma på energi. Det känns ibland som att jag slår bort tanken av att jag skulle se ut som honom, men i just den här stunden blev det så påtagligt.
 Jag log. För att jag var så glad. För att mina ögon inte var rödsprängda av för många öl och sömnlöshet på grund av det, utan på grund av en lång dag. Tillsammans med de jag älskar allra mest. Mannen som jag skulle få krypa tätt intill och viska ”jag älskar dig!” till, efter att för sista gången den kvällen ha strukit min sons lilla sovande kind i barnsängen. ”Godnatt suss gott hejdå adjö!”
 
 Mina ögon fick gärna vara röda och jag såg det som pappas sätt att dyka upp för att påminna mig om att vara tacksam, hur trött jag än var.

J.

Det var en varm septemberdag. Det var hennes andra år i klassen, i den lilla byn utanför den lilla Västkustska staden. Terminen före hade vi gått på ridskolan ihop och jag var i extas över det. Att vi tillsammans med våra systrar en gång i veckan åkte till ridskolan och ryktade ponnys och red.

Hon gick med raska steg någon meter framför mig. Hennes smala ben var klädda i ett par shackrutiga spandexbyxor och magtröjan var lite för kort för att egentligen vara okej för en tolvåring. Hon svassade fram. Hennes hår var långt och färgat i en dassröd nyans. Hon var så cool.
Jag undrade ständigt hur hon gjorde. Hur gjorde hon för att alla skulle tycka om henne? Mina bröst var ju redan större än hennes men alla killarna verkade skratta åt hennes skämt, inte åt mina. Men det var mig hon tog med sig till affären för att köpa godis på rasten den dagen. Bara jag följde med. Nu i efterhand kanske det snarare var jag som sprang med spontant, i brist på annat att göra, men hur som helst hade jag det bra där, någon meter bakom det röd-dassiga yrvädret.

Hon hade kommit till min skola första dagen efter sommarlovet året dessförinnan. Jag hade hoppat av bussen som alltid kom fram precis innan skolan började och jag undrade vad det var som hände där borta på skolgården.
Jag undrade varför mina klasskompisar stod i ring och applåderade så tidigt på morgonen och gick fram för att se.
Där var hon. Mitt i ringen som bildats omkring henne hade hon någon form av smått morbid uppvisning. Hon hjulade. Om och om igen. Det tycktes vara så att hennes sidekick i mindre format var hennes syster. Hon hjulade också. Om och om igen. De lät de långa håren smeka den sommargrusiga asfalten helt bekymmerslöst och de tycktes älska uppmärksamheten.
”Vilka är det där?” frågade jag Terese som stod längst bak i ringen med armarna i kors.
”De nya tjejerna. De har flyttat hit från typ Malmö eller nåt.”

Hon tittade på mig i affären.
”Har du några pengar då?” sade hon och gav mig en smått irriterad blick.
”Njae… Vi brukar få 20 kronor till godis på fredagar. Vi brukar…”
”Ja, jag har inte tillräckligt för dig att låna ut till dig i alla fall. Men du kanske kan smaka sen.” sade hon och plockade det hon skulle ha. Ganska mycket tyckte jag att hon tog och blev imponerad över att hon vågade handla godis i affären såhär mitt i veckan.
Hon betalade och vi började gå tillbaka mot skolan.
”Får jag smaka?” sade jag, medan hon smaskade på en kolarem.
”Mja, om en stund. Du får vänta!”

Vi kom fram till skolan och de andra i klassen var ute på fotbollsplanen. När vi närmade oss dem tog hon raskare steg. Mina trötta ben som försökt hålla hennes tempo ville inte springa efter. Ville inte verka desperat. Och hon verkade inte vilja att jag skulle följa efter för nu i princip sprang hon.
Hon kom fram till de andra tjejerna som stod samlade vid 100-metersbanan.
”Häääääär var det godis!!” utbrast hon och alla blev själaglada. Hon sträckte ut påsarna med godis som hon köpt och bjöd friskt. Hon tittade på mig som nu var en bra bit bort.
Jag hade fattat. Jag hade stannat lite obrytt vid bollplanket och väntade där, men jag mötte hennes blick.
Hon log. Jag dog.

Nya lägenheten!

Wow, nu händer det grejor!!

Vi har flyttat, renoverat och intrett sen vi hördes senast och det har varit HELT CRAZY! När jag tittade i kalendern senast kunde jag inte fatta att en månad flugit förbi så snabbt. Theodor börjar snart på dagis och jag ska snart börja jobba igen. Alla detaljer med dagis och så vidare har just löst sig och jag är så otroligt tacksam att allt flutit på. Jag & U har slitit som djur för att få allt klart i tid och nu börjar det roliga med att köpa möbler och göra fint – inte bara strukturera upp flyttkaos.

Här kommer lite detaljbilder på möbler och inspirationsidéer som vi använder oss av!

Denna sjukt snygga hylla (vittsjö) från Ikea står nu i vårt vardagsrum. Väldigt enkel och riktigt snygg, vi kommer att ha en del böcker i den men det funkar lite som ett vitrinskåp också - så massa fina saker kommer vi att ställa upp också. Det är kul att den går i lite industristil, på så sätt kommer den smälta in fint eftersom vi ska bygga matsalsbordet av gammalt plank och liknande metall. Sen när kan tröttnat på hyllan kan man enkelt plocka loss hyllplanen och spraya i en rolig färg och byta ut glaset till trä exempelvis!

Denna sjukt snygga hylla (vittsjö) från Ikea står nu i vårt vardagsrum. Väldigt enkel och riktigt snygg, vi kommer att ha en del böcker i den men det funkar lite som ett vitrinskåp också – så massa fina saker kommer vi att ställa upp också. Det är kul att den går i lite industristil, på så sätt kommer den smälta in fint eftersom vi ska bygga matsalsbordet av gammalt plank och liknande metall. Sen när kan tröttnat på hyllan kan man enkelt plocka loss hyllplanen och spraya i en rolig färg och byta ut glaset till trä exempelvis!

När vi var i Umeå bodde vi på nybyggda Stora Hotellet som verkligen var HUR FINT SOM HELST! Det är inrett i lite spök-piratstil och det var mycket inspirerande. Toaletten som vi ska renovera hemma har vi inte riktigt moodboardat färdigt, så det var roligt att låta inspireras av toaletten på hotellrummet. Den var lite mörkare och murrigare än vi kommer att bygga våran, men vissa detaljer var riktigt fräcka!

När vi var i Umeå bodde vi på nybyggda Stora Hotellet som verkligen var HUR FINT SOM HELST! Det är inrett i lite spök-piratstil och det var mycket inspirerande. Toaletten som vi ska renovera hemma har vi inte riktigt moodboardat färdigt, så det var roligt att låta inspireras av toaletten på hotellrummet. Den var lite mörkare och murrigare än vi kommer att bygga våran, men vissa detaljer var riktigt fräcka!

Sån här brunn kommer vi installera i vår dusch, det känns lite mer exklusivt än de sedvanliga runda avloppen man brukar se i duschar. Det kommer att bli en mer spa-liknande vibe på badrummet. En så enkel detalj, men så fränt!

Sån här brunn kommer vi installera i vår dusch, det känns lite mer exklusivt än de sedvanliga runda avloppen man brukar se i duschar. Det kommer att bli en mer spa-liknande vibe på badrummet. En så enkel detalj, men så fränt!

Ett riktigt lyxigt duschmunstycke vill vi ha också. I vår tidigare lägenhet hade vi ett "regn"-munstycke som vi gillade mycket. I nya duschen kommer vi att köpa ett som liknar det här. Alla saker i hotellets badrum kommer från leverantören Grohe - kolla upp dem innan du bestämmer dig för att bygga badrum!

Ett riktigt lyxigt duschmunstycke vill vi ha också. I vår tidigare lägenhet hade vi ett ”regn”-munstycke som vi gillade mycket. I nya duschen kommer vi att köpa ett som liknar det här. Alla saker i hotellets badrum kommer från leverantören Grohe – kolla upp dem innan du bestämmer dig för att bygga badrum!

Denna pallen hittade jag på www.refurn.se som är en kedja av butikar här i Stockholm som köper dödsbon. De säljer sedan vidare möbler till bra pris och man kan på deras hemsida boka möblerna man är intresserad av. Denna pall gav jag 250:- för och den är verkligen PERFEKT i min lilla beautycorner. Allt som är nytt/dyrt behöver inte alltid vara bäst!

Denna pallen hittade jag på www.refurn.se som är en kedja av butikar här i Stockholm som köper dödsbon. De säljer sedan vidare möbler till bra pris och man kan på deras hemsida boka möblerna man är intresserad av. Denna pall gav jag 250:- för och den är verkligen PERFEKT i min lilla beautycorner. Allt som är nytt/dyrt behöver inte alltid vara bäst!

Denna fina retrohatthyllan köpte vi på blocket för 500:-  Man ska alltid kolla blocket, speciellt när man vet exakt vilken designpryl man är ute efter. Denna hyllan hade knappt används och kostar 1100:- ny. Snacka om bra affär!!

Denna fina retrohatthyllan köpte vi på blocket för 500:-
Man ska alltid kolla blocket, speciellt när man vet exakt vilken designpryl man är ute efter. Denna hyllan hade knappt används och kostar 1100:- ny. Snacka om bra affär!!

I sovrummet valde vi att vara lite crazy. Vi ville inte ha någon latte-färg på väggarna som vi hade i gamla lägenheten så vi körde ROSA! Gammelrosa färg och en fondvägg med 60-talstapet från Missprint. Det är just den rosa på bilden, helt magiskt fint blev det!! Kan knappt bärga mig tills allt är klart och ordningfixat, det blev SÅ fint!

I sovrummet valde vi att vara lite crazy. Vi ville inte ha någon latte-färg på väggarna som vi hade i gamla lägenheten så vi körde ROSA! Gammelrosa färg och en fondvägg med 60-talstapet från Missprint. Det är just den rosa på bilden, helt magiskt fint blev det!! Kan knappt bärga mig tills allt är klart och ordningfixat, det blev SÅ fint!

Nu när vi fick en bra vinst på gamla lägenheten passade vi på att uppdatera vårat sovrum ytterligare med en ny sängstomme också. Sålde gamla på blocket och köpte en ny med smart förvaring undertill. Det är något vi båda haft stort fokus på nu under flytten, att få bort saker, så att det känns fräschare och renare. Under sängen har vi nu allt sänglinne och handdukar så att vi får loss utrymme i garderoben och i vår linne-byrå.

Nu när vi fick en bra vinst på gamla lägenheten passade vi på att uppdatera vårat sovrum ytterligare med en ny sängstomme också. Sålde gamla på blocket och köpte en ny med smart förvaring undertill. Det är något vi båda haft stort fokus på nu under flytten, att få bort saker, så att det känns fräschare och renare. Under sängen har vi nu allt sänglinne och handdukar så att vi får loss utrymme i garderoben och i vår linne-byrå.

Vår nya fina soffa! Tyvärr levererade mio så bra och soffans underrede var knäckt vid leverans... Men det kommer en ny snart, så vi får ha MER tålamod... Hur som helst kommer soffan passa PERFEKT med våra andra lite vintageaktiga möbler och det ska bli så himla kul att bjuda hem folk till vårt fina hem!!

Vår nya fina soffa! Tyvärr levererade mio så bra och soffans underrede var knäckt vid leverans… Men det kommer en ny snart, så vi får ha MER tålamod… Hur som helst kommer soffan passa PERFEKT med våra andra lite vintageaktiga möbler och det ska bli så himla kul att bjuda hem folk till vårt fina hem!!

 

 

Senaste tiden…

Tjena Malena – tiden går så fort.

Vi har köpt en trea, sålt Ulfs tvåa (för 50k mer än vi köpte för!!!), Theo är superstor och har fyra tänder och massor av annat!

Under mammaledigheten har jag hunnit gå igenom mycket. Mycket tid att fundera (när Theo var mindre), mycket ställs på sin kant när man har en liten och jag har lärt mig massor av saker som jag inte visste om mig själv och som jag inte visste om Theodor såklart. Vi har skitkul ihop och han har mängder av energi. Han vill hitta på saker hela tiden och pilla, fixa och dona och är SÅ nyfiken. Allt ska han pilla på och upptäcka och han kan inte ens gå än… Skönt att hans egna rum snart är fixat så att han kan få leka loss där inne hur mycket som helst, utan någon fara för honom. Vi har inte barnsäkrat så mycket där vi bor nu, så det blir perfekt att flytta snart, så kan vi starta om med de förutsättningarna på en gång liksom.

Idag kör KAFFEFESTIVALEN igång! Vi på Johan & Nyström ( http://www.johanochnystrom.se ) anordnar tillsammans med Södra Teatern för första gången Kaffefestivalen. Vi kör igång i eftermiddag och även imorgon och på söndag. Det ska bjudas på massor av kaffe, kurser, workshops och annat spännande. God mat och musik står såklart också på schemat!

Kom och upplev kaffe som det ska vara på Södra teatern idag, imorgon och på söndag!

Kom och upplev kaffe som det ska vara på Södra teatern idag, imorgon och på söndag!

Mitt solsken, som vi har turen att få bruka vakna... Till små glädjeskrik och "HEJ!!" från hans säng på morgonen, helt underbart!!

Mitt solsken, som vi har turen att få bruka vakna… Till små glädjeskrik och ”HEJ!!” från hans säng på morgonen, helt underbart!!

Till dig som har en missbrukande förälder.

Du är inte ensam men du är din egen. Ingen kan någonsin äga dig eller det du gör/säger.

Låt aldrig det som händer runtomkring dig påverka det du vill och kan. Låt ingen och ingenting hämma dig. Var dig själv och stå för det. Var stolt. Res dig ur asfalten och blomma ut. Bevisa att statistiken inte stämmer. Ge aldrig upp och släpp inte taget.

Ibland kanske du känner dig värdelös och hjälplös men det är du inte. Det är du aldrig.

Jag tror att vi som föds till en utmanande uppväxt har en enorm fördel. Med en positiv attityd kan man såklart få alla situationer att bära något positivt med sig, vare sig det bara är en lärdom eller en faktisk förbättrad förutsättning. Jag tror dels att man som en missbrukares barn på ett mindre naivt sätt kan se på verkligheten och uppleva den som härlig, trots att man inte alltid får hjälp och guidning genom allt. Man bygger upp en inre styrka som inte alla har. Man kan se och uppskatta de små sakerna. Som till exempel känslan att krama om sitt barn och veta att tack vare ens egna erfarenheter av sin missbrukande förälder VET MAN att ens egna barn kommer att ha det mindre utmanande i livet. Givetvis möts vi alla av vägskäl och hinder, men med den inre styrkan man byggt upp genom att mötas av många utmaningar kan man vidarbefodra den positiva inställningen till livet som får hindren att verka övervinneliga och som får vägskälen att bli färre.

Jag är stolt över min pappa som satt på bänken. Han lärde mig oerhört viktiga läxor. Han visade hur jag inte vill vara som förälder, när det gäller stabilitet och gränser. Han lärde mig också så mycket om kärlek. Den har inga gränser.

Ibland tänker jag att allt man behöver är kärlek. Det stämmer ju inte riktig, ett barn behöver så mycket annat för att må bra och ha rätt förutsättningar, men med ett kärleksfullt förhållande kommer man långt. När jag blev mamma rådde det inga tvivel om att allt skulle gå bra. Det finns få prövningar som jag kommer se som oövervinneliga, mycket tack vare pappa. Och jag kommer att föra vidare budkapet som pappa lärde mig till mina barn. Självklart inte genom att själv dricka öl på en bänk tills jag dör, utan genom att låta dem veta att livet inte alltid är lätt. Det finns oftast varken dans eller rosor och ibland kan det kännas som man ger och ger och aldrig får något tillbaka. Men det kommer tillbaka. Det gör alltid det till slut om man inte ger upp.

Så om du lever med en missbrukande förälder (vilket man ju gör även om man är vuxen, bor hemma fortfarande eller om så föräldern är död), man kan ju inte välja bort sina föräldrar hur mycket man än ibland vill göra det – ge inte upp.

Det gör ont. Så in i helvete och ofta över lång tid. Men det blir bra. Livet har så mycket att ge och det är både tufft och underbart ibland. Ju mer hinder du överkommer, desto mer njuter du när allt går bra!

Avslutningsvis vill jag ge lite tips på hur jag brukar göra för att njuta lite extra av mitt liv:

1. Jag försöker i så stor utsträckning jag kan berätta för de jag älskar hur mycket jag älskar dem. Det vill jag aldrig att de ska tvivla på.

2. Ibland när det är riktigt kallt ute och jag är utanför min ytterdörr, står jag kvar en liten stund extra bara för att njutningen av dem böljande värmen i trapphuset ska kännas ännu härligare när jag öppnar dörren.

3. Jag försöker att vara snäll och tillmötesgående mot alla jag träffar. Vissa människor kan givetvis pröva mitt tålamod och jag är verkligen ingen ängel – det kan vara svårt att hålla tyst om någon är otrevlig eller orättvis, men att alltid i alla fall försöka tycker jag borde vara allas utgångspunkt.

4. Jag blir lycklig av mat och av att baka bröd. Jag lagar gärna och ofta mat och njuter av när resultatet blir bra (vilket det ju absolut inte alltid blir, ibland inte alls, men skam den som ger sig!).

5. Jag jobbar bara med saker som jag brinner för. Jag vill känna glädje varje gång jag går till jobbet, annars kan det lika gärna vara! Jag har tur som har ett jobb dit folk med samma intresse ofta kommer, det är alltid spännande att se vem som dyker upp och jag LÄNGTAR tillbaka nu!!

6. Slutligen vill jag påpeka att jag är stolt över mig själv och det gör mig lycklig. Det jag gör/säger/är är absolut inte perfekt MEN jag gör det mitt hjärta säger åt mig att göra och det resulterar i att saker oftast blir bra.

Familjehelg i Sthlm!

I lördags jobbade jag i Konceptbutiken och hade precis hur kul som helst! När jag kom hem stod Uffe och lagade massor av god mat och jag satte igång att baka ut baguetterna som jag låtit kalljäsa över natten. Efter någon timme kom Mamma och Papa Joe och vi käkade då en vrålgod skaldjurs/fisk-middag. Det fanns ceviche, moules marinée och gratinerade musslor bland annat, helt sjukt jäkla gott. Kan verkligen varmt rekommendera att kalljäsa brödet som du vill baka också, man använder ytterst lite jäst så att brödet inte alls smakar jäst, men får ändå riktigt fluffigt och fint inkråm.

Jag har aldrig lyckats få surdegarna jag uppfostrat att överleva så detta känns lite mer som min grej 🙂

Den helt underbara cevichen som Uffe gjorde på hälleflundra, chili, lime, citron och massor av koriander. Den gick åt fort vill jag lova!

Den helt underbara cevichen som Uffe gjorde på hälleflundra, chili, lime, citron och massor av koriander. Den gick åt fort vill jag lova!

Mitt bästa brödbak hittills... Hemgjord baguette bakad på traditionellt franskt vis med ånga i ugnen och bara 20g jäst för 4 st bröd. Helt galet gott blev det!

Mitt bästa brödbak hittills… Hemgjord baguette bakad på traditionellt franskt vis med ånga i ugnen och bara 20g jäst för 4 st bröd. Helt galet gott blev det!

Våran lille prins har fått överflöd av kärlek från mormor och morfar i helgen! Helt underbart att ha dem här om så bara för ett tag! han var urlycklig hela helgen!

Våran lille prins har fått överflöd av kärlek från mormor och morfar i helgen! Helt underbart att ha dem här om så bara för ett tag! han var urlycklig hela helgen!

Stolt mormor och lite knäpp Theodor!

Stolt mormor och lite knäpp Theodor!

Chaaaarmtrooooll!!

Chaaaarmtrooooll!! Iklädd armbandet jag gjorde åt honom förra veckan, såklart 🙂

Varckra, härliga Mamma!

Varckra, härliga Mamma!